lördag 30 januari 2010

Tage Erlander möter President Truman den 14 april 1952

Min tredje tråd började egentligen genom att jag blev intresserad av den svensak DC 3-a som sköts ner i juni 1952. Åtta personer försvann. Och det skulle dröja många år - till 1991 - innan ryssarna erkände att de skjutit ner det svensak planet. Genom en god vän fick jag följa en del av det intgerna arbetat med DC 3:an, vi bsökte UD och jag träffade flera av de nedskjutna flygarnas anhöriga.

Via DC 3:an kom jag på idén att söka på nätet efter president Harry Trumans bibliotek och se om det fanns något från den svenska stadsministern Tager Erlanders USA besök under april 1952. Nedskjutningen av DC 3:an skedde ca en och en halv månad efter Erlanders besök i Vita huset. Det fanns dokument, mycket intressanta och spännande dokument - som hade varit klassade som hemliga i 50 år.

Jag skulle till Washington DC under juni 2006 och hade då tänkt kolla upp på ambassaden om det fanns några handlingar från Erlanders möte i Vita Huset, det fanns det inte, men jag kom att besöka den svenska ambassaden i alla fall - ibjuden av den svenske anbassadöre Gunnar Lundh.

Tråden heter alltså "Tage Erlander möter President Truman den 14 april 1952" och den finns på det historiska forumet Skalman. nu, där som jag senare publicerade mina första takar om Heléne Fossmos död.

Den 26 juli 2007 skrev jag mina första rader i tråden som idag har haft nära 7 000 besök.

Av mitt första material skrev jag en artikel som publicerades i Aftonbladet den 21 juoli 2007, två helsidor med rubrikerna: "Sveriges hemliga spel med USA" och " Okända dokument avslöjar regeringens kohandel under Kalla kriget" och " Kärnvapenkriget hotade". Till detta kom den klassiska bilden från Erlanders besök hos Truman. Bilden är på dessa två plus den amerikanske utrikesministerr Dean Acheson och den svenske ambassade Erik Boheman.

http://forum.skalman.nu/viewtopic.php?f=49&t=30287

Besök Facebook
http://www.facebook.com/album.php?aid=10473&id=100000482837164&l=099fd6cacb

där finns tre fotos  - de två helsidorna i Aftonbladet - samt en bild på mig och den upptagna DC 3:an

Björkviksforksare låg bakom avslöjande av LIVSFARLIG MEDICIN

Måndagen den 25 jan 2010 slog vår lokaltidning Katrineholms Kuriren på stort. Större delen av löpsedeln tog upp vår forskning, där stod: Björkviksforskare låg bakom avslöjande av LIVSFARLIG MEDICIN.

På Ettan - dvs första sidan - berättades på fyra av sex spalter; Björkviksforskare har avslöjat farlig medicn - och denna rubrik kompletteras med en stor bild på mig och de två ryska TV-journalister som var på besök hos oss. De två Olga Oginska och Sergej Andrejev och de arbetade på en dokumentärfilm  för den största ryska TV-kanalen Channel One om läkemedelsbicverkningar mm - och de besökte oss i Björkvik.

På sid 4 fanns två artiklar "DXP orsakade årligen 200 dödsfall i Sverige" och "Forskningen uppmärksammas i Rysslands största TV-kanal" Till detta kom  fyra ytterligare bilder. Inte illa. KK:s utsände reporter fick göra en del av sina intervjuer på ryska.

Om detta möte - med ryska TV journalister och lokal reporter och fotograf har jag gjort en lite bildberättelse på Facebook;

http://www.facebook.com/album.php?aid=10078&id=100000482837164&l=15511e4afa

Darvon, Distalgesic, Co-Proxamol - the worst drugs ever

Tråd nr 2 är: Darvon, Distalgesic, Co-Proxamol - the worst drugs ever

Den här videon är ett försök att mera populärvetenskapligt sammanfatta vår forskning om den smärtstillande substansen dextropropoxifen  (DXP) som vi - Birgitta och jag - påbörjade redan 1994. Efter det skrev och publicerade vi 8-9 artiklar i vetenskapliga tidskrifter, det är den vanliga gången innan man kan samla sitt material för att skriva och försvara en doktorsavhandling. Birgitta disputerade år 2000 på Rättsmedicinska instituionen vid Uppsala universitet och min avhandling " Studier av bruket av dextropropoxifen ur ett folkhälsoperspektiv- Påverkan av ett regelverk" lades fram på Nordiska Hälsovårdshögskolan i Göteborg år 2001.

När en doktorsavhandling presenteras sker det oftast i tysthet -  det blir sällan någon uppmärksamhet i media. Och man skall inte tro att en normal doktorsavhandling läses av speciellt många människor, oftast är materialet allför akademiskt hållet för att intresse så många. Vi hade dock under resans gång fått en hel del uppmärksamhet i press, radio och TV. För att få ut vårt material på ett seriöst sätt - så beslöt Birgitta och jag att skriva en populärvetenskaplig version av våra forskarresultat. Och så gjorde vi, Rättsmedicinalverket bekostade denna skrift " Dödsfall genom bruk och missbruk av värktabletter" RMV-rapport 1999:1. Den rapporten vände sig främst till beslutsfattare av skilda slag - bl a politiker, men också andra som höga tjänstmän, personer inom socialtjänten, polismyndigheten, vårdcentraler mm. Även representanter för andra smärtstillande läkemedel än de som innehöll DXP, var intresserade.

Ett par år sedare gav vi också ut en engelsk version av vår populärt presentarde forskning. "Fatalities due to use or misuse of pain-killers". Vi erbjöds något år senare också att göra en uppdatering av vår forskning, som publicerades på Läkemedelsverkets hemsida, "Restriktioner i förskrivningen av dextropropoxifen (DXP) – effekter på försäljning och förgiftning". Rapporten var skriven på uppdrag av Rättsmedicinalverket och Läkemedelsverket i samarbete med Riksförsäkringsverket och Giftinformationscentralen.
http://www.lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER---2004/Restriktioner-i-forskrivningen-av-dextropropoxifen-DXP--effekter-pa-forsaljning-och-forgiftning/

Efter att allt det ovanstående genomförts var nästa steg att använda ett av de nyare medierna, YouTube, och där skrev jag en 15 minuter lång sammanfattning av vår forskning från 1994 - till 2007 då videon lades ut. Rubriken på mitt anförande är tämligen provokativt "Darvon, Distalgesic, Co-Proxamol - the worst drugs ever" och föredraget är på engelska. Se: http://www.youtube.com/watch?v=vw5O4tgErsg

För några månader sedan märkte jag dock att det började bli fel på ljudet (sabotage???) på videon, och nu sprakar det i ljudet efter 5-6 minuter, illa, illa. Jag har försökt att fixa det hela, men det går inte. Inte heller går det att lägga ut en ny version. Från det att videon lades ut den 28 november 2007 och till i dag - 30 jan 2010 - har videon haft mer än 9 400 enskilda besök.

Var Heléne Fossmos död den 18 de 1999 Knutbys första mord?

Jag har tre frågor/trådar som jag mer eller mindre betraktrar som mina käpphästar, och jag tänker kort presentera dessa här, fråga/tråd 1 är:
Var Heléne Fossmos död den 18 de 1999 Knutbys första mord?

Vem Heléne Fossmo var torde de flesta känna till, hon var alltså Knutby pastorn Helge Fossmos första fru, som återfanns död i familjens badkar den 18 dec 1999. Varken polis eller rättsläkare hade några tankar om att Helénes död kunde vara något annat än en oerhört tragisk olycka. Men det fanns dock vissa funderingar om både det ena och det andra, men inget hände förrän Helge Fossmos andra hustru Alexandra sköts till döds den 10 januari 2004. Helge Fossmo blev sedemera dömd för till anstiftan till mord på Alexandra till livstids fängelse. Redan när Helge Fossmo greps av polis för inblandning i mordet på Alexandra började misstankar om att han kunde ha något att göra med också första hustruns död.

Jag "ramlade in i " fallet om Heléne Fossmos död via två frågor, dels satt jag som politisk ledamot (fp) i den sociala distriktsnämnden - den östra - i Uppsala kommun, dvs det var nämnden som skulle besluta var de tre Fossmobarns skulle hamna sedan Pappan hamnat i fängelse och deras biologiska Mamma - Heléne - var död sedan några år, och deras "styvmor" Alexandra också var död. Nämnden beslöt att placera barnen hos Helge Fossmos syster. Fp och m reserverade sig mot detta beslut.

Min "andra ingång" vad gäller Helénes död var att jag och min fru Birgitta hade studerat den smärtstillande substansen dextropropoxifen (DXP) - den substans som Heléne hade i sig i hög dos vid dödsfallet - sedan 1993. En yttert märklig omständighet kom snart fram, nämligen att den höga DXP-dosen till trots fanns inga som helst spår i Helénes magsäck vid obduktionen. Hon måste då ha fått i sig tabletterna på ett annat sätt, men hur.

Mina första tankar formulerade jag på en mycket ansedd diskussionstråd, nämligen Skalman.nu, som är ett forum för diskussioner kring alla aspekter av vår historia - och jag menade att Heléne Fossmos död eventuellt mordet på henne var en kriminalhistorisk fråga. Så lång var det okej, men administratörerna ansåg efter två dagar och ca 800 besök - att jag talade för mycket i egen sak", det kunde jag acceptera. Därför lade jag upp mina inlägg på en tråd som hette - Alltominget - om jag inte minns fel. Där låg mina tankar och funderingar i mer än ett år, innan hela sidan brakade samman. Ev skulle det ha kunnat vara sabotage. När denna tråden/sedan stängde den 29 oktober hade min tråd haft 12 693 besök.

Det gick några veckor och det konstaterades av de databaser som fanns på Knutby-tråden var helt förstörda, men jag hade i alla flll varit så klok att jag hade kopierat av mina inlägg. Några av de verkliga entusiasterna beslöt dock sätta upp en ny tråd - den 22 nov 2009 -   Allt om Knutby, ett diskussionsforum för alla - och där lade jag åter in mitt material. Idag den 30 jan 2010 har denan tråd haft 930 bessök. I runda tal har de trådar där jag publicerat mina tankar om Heléne Fossmos död den 18 dec 1999 tilldags dator haft ca 14 000 besök.

Välkommen att besöka tråden:

http://alltomknutby.se/Forum/index.php/topic,13.0.html

Även på Newsmill har jag - den 26 febr 1009 - publicerat en artikel om Heléne Fossmo: Var Heléne Fossmos död den 18 december 1999 Knutbys första mord?

http://www.newsmill.se/artikel/2009/02/26/var-helene-fossmos-dod-den-18-december-1999-knutbys-forsta-mord

" De har forskat om farlig medicin"

Att sammanfatta 16-17 års forksning på några rader är närmast ogörligt, därför citerar jag en sammanfattande och s k lättläst artikel i Katrineholms Kuriren från 30 jan 2010 ( tidigare i veckan hade Kuriren en stor artikel om oss och vår forskning, mer om det senare) .

De har forskat om farlig medicin:

Ulf och Birgitta Jonasson från Björkvik har gjort mycket viktig forskning om en medicin. Medicinen heter dextropropoxifen. Den var vanlig förut. Den som tar tabletten kan bli beroende av den. Det kan vara livsfarligt att ta för mycket av den. Det är särskilt farligt för den som tar medicinen ihop med alkohol.

Ulf och Birgitta Jonassons forskning om medicinen har gjort att den snart inte finns mer i Västvärlden. Nu skall TV-kanalen Kanal 1 i Ryssland göra ett program om medicinen. Nyligen var två ryska TV-journalister i Björkvik och intervjuade Ulf och Birgitta Jonasson."

PS Tack Du okände skribent på Kuriren för Dina sammanfattande rader.

Det kom ett mail från Anna A i Moskva...

Jag kan lugnt konstatera att januari månad varit tämligen aktiv för oss. Den 28 december 2009 kontaktar en Anna A från Moskva oss - hon representerar ett ryskt produktionsbolag som bl a gör dokumentärer i TV. Företaget arbetar för närvarande med ett program för den största ryska TV-kanalen Channel One. Hon undrar om vi är villiga att medverka i denna produktion som skall behandla farmaceutiska företag - Big Pharma som man också kallar dem - och deras sätt att verka. Man vill bl a belysa dessa stora företags cynism - där ekonomiskt tänkande är det viktigaste. Om en medicn förbjuds på en marknad söker Big Pharma sig till nya marknader, som tobaksbolagen gjorde när västvärlden började uppmärksamma tobakens stora skadeverkningar inriktade man sig på ännu större markander - i öster, KIna, Indien med flera stora länder.

Nu är det ju fullt rimligt att undra varför i hela fridens namn skall just vi inbjuda medverka i rysk TV....