I våras utkom den s k statsministerserien hos Bonniers ”Sveriges statsministrar under 100 år” och serien består av 22 böcker om 22 statsministrar. Man behöver inte vara politisk freak för att verkligen gilla den här serien (även om det underlättar). Jag skall inte drabba eventuella läsare av min blogg med att utförligt redogöra för samtliga 22 böcker – 120 -130 sidor per volym - men ett och annat nedslag här på bloggen blir det.
Jag har nyligen här på bloggen presenterat en annan biografi om Olof Palme – som presenterats i två volymer om ca 1 000 sidor av forskaren Kjell Östberg och min uppfattning att denna biografi kommer att bli den STORA biografin.
Den nu aktuella boken ingår i ovan nämnda statsministerserie. Boken heter kort och gott Palme och är skriven av nationalekonomen och författaren Klas Eklund. Redan på 80-talet arbetade Eklund hos Palme i kanslihuset, och det gjorde han även under Palmes allra sista år – som talskrivare och rådgivare. Fredagen den 28 febr 1986 lämnade Olof Palme Rosenbad för sista gången. Klas Eklund skriver;
- - Jag är den ende som så dags sitter kvar i statsministerns korridor. Palme stannar vid min dörr och vinkar. ”Vi ses, trevligt helg".
E Eklund fokuserar i sin bok på Palmes tid som statsråd, statsminister och oppositionsledare, samt avslutar med Arvet efter Palme. Det är – av naturliga skäl - väldigt mycket Palme politikern som boken berättar om. Klas Eklund noterar att det kan vara vissa svårigheter att skriva om en person som han under många år har känt och arbetat med, han menar att det också kan finnas fördelar. Jag tror nog att problemen är större. Flera av de andra böckerna i serien har presenterats på ett mer personligt sätt – i det politiska allvaret – än Palmeboken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar