fredag 26 augusti 2016

UNT TESTAR BULLRET PÅ UPPSALAS DISKOTEK - artiklar införda 4 aug 1970

För ett par veckor sedan uttryckte jag några uppfattningar om den höga nivån det kan vara på viss musik sent på natten mellan 22-01 under exempelvis Katrineholmsveckan.
Jag har tidigare varit intresserad av detta med höga nivåer på musik av olika former, och i den artikelserie som publicerades den 4 augusti 1970 i UNT – Upsala Nya Tidning. (Jösses så länge sedan det var – typ 46 år sedan).
Som det syns på bilderna så täckte en rubrik en helsida.
UNT TESTAR BULLRET PÅ UPPSALAS DISKOTEK.
Det var tre artiklar som publicerades:
Bullernivån motsvarar bergborrmaskin
”Gränsvärde för ljudnivåer bör utredas”
Diskjockeyns hörsel klarade proverna samt en fyrspaltig bildtext ” Ingen som vill dämpa ljudet”.
Det var rätt speciellt att arbete på en tidning i en universitetsstad som Uppsala alltid varit. Dels hade man tillgång till experter inom i princip alla områden - men det ställdes därmed extra krav på skribenten, att presentera bra material – för det fanns ju – som sagt – experter inom alla områden, och om det blev minsta fel så kunde detta påpekas.
När jag jobbade med dessa artiklar hade jag två experter till hjälp, en docent på Akademiska sjukhuset som hette Göran Bredberg samt en läkare Håkan Detterfelt vid samma sjukhus.
Själva diskjockeyn Lasse Nilsson var studenten som extraknäckte i branschen. För honom var det gott att höra att hans hörsel inte skadats. Vår enkla tolkning till att han klarat detta var att han stod bakom högtalarna – och ljudet tog en riktning framåt.
Vi hade också kontakter med Hälsovårdsnämnden i Göteborg och en läkare där – B. Mollstedt - i artikeln ”Gränsvärde för ljudnivåer bör utredas.
Såhär 46 år efter införandet tycker jag att det var ett rätt ambitiöst jobb jag presenterade.
UNT var då en stor tidning, närmare 60 000 per dag om jag minns rätt – och ord som källkritik var mycket viktigt.



tisdag 16 augusti 2016

Swedish Doctors Say Darvocet And Darvon Are The Worst Prescription Drugs Ever



April 7, 2011
“We think drugs containing propxyphene are the worst drugs ever, among prescribed drugs,” Dr. Ulf Jonasson said in a statement to the public. “No single drug in history has caused so many deaths as these drugs have done during the last 50 years.”
The Swedish doctors have written and published eight scientific articles about the effects of propxyphene drugs in addition to two dissertations about Darvocet and its fatal consequences, which are available as a book, available in English and Swedish, entitledFatalities Due to Use or Misuse of Painkillers. In it, the doctors claim that since U.S. pharmaceutical giant Eli Lilly developed Darvocet in 1953, it has killed hundreds of people every year in Sweden and thousands in the U.S.
“Our main result was that during the investigated years 1992-1999, 200 persons in Sweden were poisoned to death every year due to propoxyphene. Two hundred persons died every year because they used a very popular painkiller and we thought this was very alarming,” Dr. Jonasson says.
Extrapolating that data onto the U.S. population and adjusting it to reflect that Darvocet was even more widely used in the U.S. than in Sweden, Dr. Jonnason says that the number of people who died as a result of taking Darvocet or another propoxyphene drug was at least 6,000 per year and likely many more.
Dr. Jonasson explains that in Sweden, medical doctors take a blood test of all dead persons submitted to forensic medicine authorities. These blood tests screen for every legal drug available in Sweden, including propoxyphene. Under the U.S. system, however, different states have different laws and different systems of forensic analysis, so it may be impossible to determine how many American actually died while taking Darvocet or Darvon.

torsdag 11 augusti 2016

Ungefärliga decibelvärden

Följande data är hämtade  från http://axbom.se/ljud-och-decibel
  • Ljudets styrka kallas ljudtrycksnivå och mäts i decibel, dB.
  • 0 dB är det svagaste ljud ett friskt öra kan uppfatta.
  • Ljud över 85 dB kan vara farliga för ett friskt öra.
  • Den så kallade smärtgränsen går vid 125 dB. Det är när man börjar känna obehag inne i örat. Men tänk på att långt innan dess är ljudvolymen farlig.

Ungefärliga decibelväden

0 decibel
gränsen för vad ett friskt öra kan uppfatta, ungefär som en mygga på 3 meters avstånd
10 decibel
mänsklig andning på 3 meters avstånd
20 decibel
viskningar
50 decibel
kraftigt regn
60 decibel
normalt samtal
70 decibel
vältrafikerad gata på 5 meters avstånd
75 decibel
tvättmaskin
80 decibel
dammsugare på 1 meters avstånd
85 decibel
stadstrafik (ljud över denna nivå kan orsaka hörselskador beroende på hur länge du utsätts)
90 decibel
hårtork, gräsklippare
100 decibel
walkman, traktor, slagborr på 2 meters avstånd
110 decibel
konsert, motorsåg på 1 meters avstånd
120 decibel
ambulans, knall från åska
130 decibel
gränsen för smärta
140 decibel
fyrverkeri, gevärsskott på 1 meters avstånd
150 decibel
jetmotor på 30 meters avstånd, kan orsaka fysisk skada på människokroppen
190 decibel
raketmotor på cirka 30 meters avstånd, trumhinnan kan spricka
200 decibel
människor kan dö
250 decibel
bombexplosion på 5 meters avstånd

måndag 1 augusti 2016

Donald Trump involved in more that 4000 trials. Do you trust that man???

Som jag tidigare har skrivit om så är ett flertal stora och mycket inflytelserika medier i USA fullt sysselsatt med att studera hur det är med ärlighet, moral, företagsamhet och annat smått och gott vad gäller den republikanska presidentkandidaten Donald Trump.
Här kommer USA Today – en av USA största dagstidningar - med en mycket noggrann undersökning som redovisas i en länk på 13 helsidor som grundligt undersöker och analyserar de stämningar/rättsprocesser som Donald Trump varit inblandad i under de senaste 30 år.
Rekommenderas för nördar och andra specialintresserade. Här nöjer jag mig med att presentera rubrikerna på de undersökta områdena.
Totalt är Donald Trump inblandad i 4 056 processer/rättegångar/stämningar som delas in i 11 olika grupper.
79 branding and trademark cases
6 campaign cases
1 863 casino cases
206 contract dispute cases
130 employment cases
61 golf club cases
191 government & taxes cases
13 media or defamation cases
191 other cases
695 personal injury cases
621 real estate cases

måndag 20 juni 2016

Det är idag - den 20 juni - 15 år sedan jag disputerade på NHV i Göteborg


Idag – den 20 juni – det 15 år sedan jag disputerade vid Nordiska Hälsovårdshögskolan (NHV) i Göteborg, i dagar räknat var det 5 479 dar sedan. Yrkesmässigt var det naturligtvis toppen på min karriär – up til then. Birgitta lade fram sin doktorsavhandling vid Rättsmedicinska fakulteten vid Uppsala universitet ett år innan. Nu var vårt stora forskningsprojekt i land, vi hade lyckats med vad vi föresatt oss.

De första restriktionerna – att en särskild blankett skulle användas vid förskrivningen - infördes fem dagar innan  min disputation. Detta beslut visade sig vara mycket viktigt, Läkemedelsverkets statistik visade att ett stort antal liv hade räddats – tack vare föreskrifterna.

Jag presenterar härmed några bilder, med kortare texter;

Bild 1.
Här ses NHV´s rektor Gudjon Magnusson och jag när jag spikar min avhandling. Enligt den gamla akademiska traditionen skall en avhandling spikas för allmänt beskådande och den som önskar kan vid disputationen framföra eventuell kritik mot det hela.



Bild 2.
Rektor Gudjon presenterar mig inför disputationen. Jag hade skrivit ner några stolpar inför detta bl a att jag under åren 1969-1971 gick Journalisthögskolan i Göteborg och att jag under åren 1999-2001 avslutade min doktorandtid på NHV. Man kan ju säga att Göteborg till stor del har varit min studieort, även om jag formellt pluggade många fler år i Uppsala.


Bild 3.
Här är disputationen i full gång. För mig kändes det mycket bekant att stå och prata om vår forskning, vi var ju rätt så vana föreläsare. Jag kände mig väldigt trygg i den här situationen. En avhandling är ju väl genomgången – förhandsgranskad - innan själva disputationen. En viktig synpunkt var att  förhandsgranskaren docent Olof Edhag, f d överdirektör på Socialstyrelsen under punkten ”Uppfyller avhandlingen de krav som bör ställas på” * Originalitet och * Nyhetsvärde, gav omdömet Väsentligen.


Bild 4.
Efter väl genomförd akademisk akt ses jag tillsammans med en av mina rättsmedicinska favoriter, förre docenten vid Rättsmedicin i Stockholm, sedermera professor i Oslo. Kari var f ö den rättsmedicinare som obducerade Olof Palme. Kari var också ordförande i Rättsmedicinska föreningen vilket bl a gjorde att hon satt ordförande vid läkarstämmorna under mina år. Vi hade under alla åren en mycket bra kommunikation.


Bild 5.
Efter genomförd disputation togs detta foto, där jag är omgiven av opponenten, hela betygskommittén som bestod av de ledande rättsmedicinska professorerna i Norden.


Bild 6.
Gittan och jag. På kvällen hade vi stor fest, alla barnen, alla våra syskon och flera av kurskamraterna var med. Rektor Gudjon var en mycket härlig person, som kallade oss för Doktor Birgitta och Doktor Ulf när han talade. Tyvärr gick han bort bara några år efter vår stora fest.


Bild 7.
Linda hjälper mig att packa ner en del av de presenter som jag fick, bl a en påbörjad tavla av gamle vännen Egon J från Frösön.


Bild 8.
Nu raskt över till själva promoveringen som inträffade i augusti. Fylld av stundens allvar promenerar jag och läkaren Kjell R till högtidligheterna.


Bild 9.
Här har jag fått min lagerkrans, Birgitta fick en Doktorshatt då det begav sig. På bilden också professor Lillemor H samt rektor Gudjon.


Bild 10.
Detta är en alldeles speciell bild. Enligt traditionen på NHV fick vi som disputerat plantera ett eget träd och Gittan hjälper mig med detta rituella, som jag vill kalla det. Nu var det några år sedan jag var ner på NHV och hälsade på mitt träd.


Bild 11.
Så blev det stor bal på kvällen och då intog Gittan och jag dansgolvet. Gittan är en bra dansös medan jag tillhör de tveksamma. Kul att en fotograf tog den här bilden så att jag har ett bevis för att vi har dansat nån enstaka gång.


Bild 12.
Här ses jag med lagerkrans och vederbörligt diplom som tecken på min doktorsexamen.


söndag 19 juni 2016

Svenska forskare har upptäckt problem med opiater. Surprice, surprice


Det svenska alkohol-och drog etablissemanget har nu kråmat upp sig igen. Man har funnit att det är ett stort problem med smärtstillande preparat - främst s k opiater, och så slår man larm. Surprice, surprice.
Jag kan upplysa höga vederbörande att vi påtalade problemet - och började att arbete med det - redan hösten 1994, på den första av mina åtta framträdande på Läkarstämmorna (1994-2001) . I morron - den 20 juni - är det på dagen 15 år sedan jag presenterade min doktorsavhandling, och restriktioner vad gäller Dextropropoxifen påbörjades fem dagar innan jag försvarade min avhandling.
Det är intressant att studera dessa etablerade forskare, med sina höga tjänster - så dom kan hitta på och se nya problem. Bra jobbat grabbar, det är förståss nästan enbart män som har de högsta tjänsterna.



We have drawn attention to the problems with opiates since 1994, we are behind the agent is stopped in the whole world.


My press conference at the National Press Club about Darvon Sept 10th 2013



Some of our books and research about the painkilling substance Propoxyphene



Around 178 000 died due in US to Darvon and Darvocet in 29 years.

523 000 persons in the world could have been poisoned to death due to Propoxyphene during 1985–2011

We got some good attention in Sweden to our research about Darvon&Darvocet


Eli Lilly's homepage mentions Darvon/Darvocet just twice - to hide the pills fatal history.

People who are addicted to opioid painkillers are 40 x more likely to be addicted to heroin"

The heroin epidemic could have started with Darvon years ago by Eli Lilly



20 years of research have saved thousands of lives Darvon is now banned almost all over the world