Fullsatt biosalong när Katrineholm´s Elin Rombo gästade som Hanna Glavari, men alla gillade inte Henrik Dorsin nygamla änka.

Igår kväll var vi på bio för att se operett, och vi upplevde Henrik Dorsins nya version av Glada Änkan. Vi såg en direktsändning från Kungliga operan i Stockholm. Totalt satt vi åskådare på mer än 90 biografer i Sverige plus Köpenhamn och Svalbard och såg denna direktsändning.

Katrineholmsbiografen Cinema 2 var fylld till sista plats, dvs 177 personer. Tänk dig ca 150 personer på 90 ställen = mycket folk, nånstans mellan 13- och 15 000 personer betalande ca 300 kr/person = rätt mycket pengar (3,9 miljoner – 4,5 miljoner kronor). Bra kväll för operan och för många av oss som såg föreställningen.

Denna uppställning har rätt nyligen haft premiär i Stockholm och fått helt strålande recensioner, gårdagens föreställning var den 7 i ordningen och totalt har ”Änkan” spelat ca 130 gånger sedan premiären 1939.

Huvudpersonerna var Elin Rombo – Katrineholmsflickan som spelar Hanna Glavari, och Henrik Dorsin – i föreställningen operachef - som både skrivit om det hela och då hade förlagt händelserna i vår nutid. Den andra manlig huvudrollen – som Danilo Danovilovitsch gestaltades av Jeremy Carpenter. 

Vår nya favorit - i föreställningen teaterchefens kanslist – Miriam Treichl visade sig vara en komedienn av mycket hög klass, bra pipa hade hon också. Sång och musik på absolut högsta nivå. Hustrun och jag tyckte att denna föreställning var bland det bästa vi sett, hört och upplevt på mången dag, men alla var inte av den uppfattningen. 

Det fanns säkert en hel del i publiken som hade sett fram emot en mer klassisk Glada Änkan, med staden egen Elin Rombo i huvudrollen. För vår del var det Henrik Dorsins nyskrivna version av Frans Lehars klassiska "änka" som lockade oss