När socialdemokrater och moderater i Katrineholm beslöt att bilda politisk majoritet, stod det hela plötsligt mycket klart för mig. Det var ju närmast så som jag - som fp-are - och m - hade verkat i Vård-och omsorgsnämnden - som jag tillhörde under några år.
M´s ledamöter i nämnden tilläts tänka själva, med för fp skulle direktiven komma från oppositionsrådet Callhammar – ofta genom Irené Nilsson.
Arbetet i nämnden kunde ofta bedrivas under ”påverkan” av sunt förnuft i stället för mer eller mindre renodla varje fråga och ge frågorna politiska förtecken. Man kan kalla det politisk pragmatism.
När politikerna ställs inför verkligenheten i en liten kommun som Katrineholm, kan det vara klokt att välja att vi tillsammans försöker lösa problemen i stället för att skapa ännu fler problem – genom onödigt politiska tjafs.
Innan beslutet om det politiska samgåendet mellan s och m fanns det inte tillstymmelsen till tanke för mig att jag skulle engagera mig i det kommunpolitiska igen, men nu…
OBS
SvaraRaderaSe även nästa inlägg, ett förtydligande om " Viss upplysning till Funderingar om " När jag bytte parti....