(Infört i bl a Upsala Nya Tidning 1 okt 1991, Norrköpings Tidningar 18 okt 1991, Norrbottens Kuriren 31 okt 1991)
Georg Klein är i den
stora världen en synnerligen erkänd och uppskattad cancerforskare. Han är också
en mycket eftersökt gästföreläsare och en flitig deltagare olika medicinska
kongresser. Under sina år som forskare, med tumörbiologi som specialitet, har han
till dags dato satt sitt namn under mer än 1 000 vetenskapliga
skrifter/uppsatser.
Under det senaste
decenniet – speciellt i början av 1980 – talet – fanns Georg Klein vid fler
tillfällen med i diskussionerna om nobelpriset. Ännu har han dock inte fått
det.
1947 kom en 22 -
årig medicine studerande från krigets Ungern som flykting till Sverige, och han
blev kvar i vårt land. Georg Klein är sedan många år en av vårt lands mest
kända forskare, som på senare år också blivit mycket uppmärksammad som skönlitterär
författare. Det är i den egenskapen vi träffas på hans tjänsterum på Karolinska
Institutet.
Organiserad röra
Hans professors-rum
gör ett rent av sympatiskt intryck, här tycks den organiserade röran råda och
antagligen håller han reda på alla sina papper. Att skriva och publicera
vetenskapliga arbeten har professorn i tumörbiologi vid Karolinska Institutet i
Stockholm gjort i närmare 40 år.
Den skönlitterära
debuten skedde så sent som 1984, året innan han fyllde 60 år. En av dem som kan
åt sig äran av att ha lockat den framstående forskaren till skönlitterärt
författarskap var den numera bortgångne bokförläggaren Gerard Bonnier.
I början av 70-talet
föreslog Gerard Bonnier Georg Klein att skriva en bok. Klein tyckte sig inte ha
något att skriva om och detta meddelade han Bonnier.
Men tanken att
skriva något skönlitterärt, något annat än veten-skapliga skrifter, övergav
inte Georg Klein.
Något år in på
1980-talet berättade han för en israelisk student om Bonniers förslag.
Den unge mannen blev
mycket ivrig och hans entusiasm smittade av sig på Georg Klein, som frågade
studenten vad han skulle skriva om. Den israeliske studenten funderade och
lämnade sedan över en innehållsförteckning till den bok som han tyckte att hans
professor skulle skriva.
Bland
huvudrubrikerna fanns tre städer; Budapest, Stockholm och Jerusalem och
skrivandet tog sin början med en hågkomst från tre-års åldern berättar Georg
Klein.
...i stället för hemland
Och så har det
fortsatt. Boken fick titeln… i stället för hemland och där berättar Klein om
sina två världar. Hans första var Budapest där han växte upp i en judisk
familj, han blev faderlös vid ett-årsåldern och hela hans verklighet slogs
sönder av kriget.
Nära anhöriga fördes
till nazisternas gaskammare och ett par år efter krigsslutet flydde Georg Klein
till Sverige.
Hans andra värld var
den internationella vetenskapens arbets-och finrum där människor och forskare
umgås utan gränser. Georg Klein blev förvånad över det mycket positiva
mottagandet han fick av såväl recensenter som av sina många läsare.
Sitt verklige genombrott
för det svenska folket fick han sedan han medverkat i Lars Ulvenstams TV-serie
Nyfiken på.
Klein är alltså född
i en judisk familj, men han lever inte speciellt judiskt vare sig i Sverige
eller under den månad som han varje år arbetar och forskar vid det hebreiska
universitet i Jerusalem.
Efter premiärboken
har skrivandet blivit en viktig del i hans tillvaro och skrivandet är för honom
lustfyllt:
• Det är som
en förbjuden och rent av syndig njutning och det är också en slags belöning för
mig. Allt mitt skönlitterära skrivande är av lust, vilket inte allt
vetenskapligt skrivande är.
Speciellt inte när
vi skall söka anslag till vår forskning.
• Det är en
tung bit, men det måste göras. Våra ansökningar måste vara oerhört genomtänkta
och korrekta i alla detaljer. Sedan är det en annan sak att vi inte slaviskt
följer våra uppgjorda planer.
Den effektivaste
Georg Klein är
välkänd som den effektivaste bland de effektiva. Han är den som på flygplanet
till New York sätter öronproppar i öronen, tar fram den lilla bandspelaren och
arbetar tills planet har landat.
Han dikterar brev,
han gör utkast till nya essäer, formulerar ansökningar till nya forskningsanslag,
kanske kopplar han av med att lyssna till någon av de stora mästarna.
Dorotea Bromberg –
på Brombergs förlag – hade läst Kleins första bok och blivit mycket intresserad
av de frågor som den litteräre cancerforskaren behandlat i sin bok. Hon bad
Klein skriva ett förord i en bok som hennes förlag tänkte ge ut. Författaren
till boken – Den
utmätta tiden – var den
schweiziske juridik-professorn Peter Noll, som vid 55-års ålder får veta
att han är obotligt sjuk i cancer.
Han avböjer den
operation som läkarna vill göra eftersom den strider mot hans uppfattning om
liv eller död. Peter Noll skriver dagbok under sina sista månader i livet och
det blev en mycket stark bok, som Georg Klein skrev ett engagerat och
insiktsfullt för-ord till
Den andra delen av
Georg Kleins litterära memoarer fick ti-teln Ateisten och den heliga
Staden och den kom ut 1987. Dessa hans första böcker finns
numera i pocket och de säljs i förvånansvärt stora upplagor.
I böckerna blandas
bilder från uppväxtens Budapest, krigets fasor, flykten undan förintelsen till
forskningens laboratorier och den moderna naturvetenskapens internationella
hemland. Texterna blandas också med djuplodande filosofiska betraktelser,
poesin och musiken har alltid spelat stor roll i hans liv. Och han låter oss
också få lära känna poeter från andra språkområden än det anglosaxiska.
Faderlösa söner
Ungerska poeter är
han naturligtvis uppvuxen med och dessa lever fortfarande med honom. 1989
kom boken Pietà,
som fördjupade sig i ett antal färre ämnen än i de tidigare böckerna. Bland
dessa essäer finns Självmördarna, Faderlösa söner – som Klein själv var.
Biologisk individualitet, som berättar om den senaste utvecklingen inom
cancerforskningen samt ett kapitel om aids.
När Klein skriver om
sitt specialområde, cellbiologin, förstår sannolikt inte normal-läsaren det
medicinska förlopp som han skildrar, hur cancerceller utvecklas och hur man
också kan ta död på dessa. Ändå har man en känsla av att man förstår vad det
verkligen handlar om. Sådant vittnar om en mycket god pedagogisk förmåga.
I mitten av oktober
(1991) publiceras Georg Kleins senaste bok, som är en brevväxling med Per
Ahlmark, folkparti-ledaren som hoppade av politiken. Ahlmark har under senare
år gett ut ett par diktsamlingar och en roman. Deras bok heter Motståndet med
undertiteln Arton
brev om död och liv.
Breven skrevs mellan
1987 och 1990. Bl a berör de djupast existentiella frågorna som liv och död,
poesin, Raoul Wallenberg, den svenske diplomaten som räddade tusentals ungerska
judar undan döden under andra världskriget. De skriver också om besattheten av
arbetet, till idén, till livet i uppriktiga analyser och personliga
bekännanden.
Pensionär 1992?
Georg Klein vid
Tumörbiologiska institutionen på Karolinska Institutet skulle egentligen gå i
pension i och med år 1992. Men han har gått med på att stanna kvar i ledningen
för sin institution ett år till. Då skall han arbeta för att man skall få
tillgång till nya lokaler, de gamla är rätt slitna. Kommer då författaren Georg
Klein att få större utrymme?
Skillnaden mellan då
och nu torde inte bli så stor, mer än att det övergripande ansvaret för
Tumörbiologiska institutionen lämnar professor Klein ifrån sig. Han kommer att
arbeta kvar med sin forskning - och på stunder av belöning kommer han att sätta
sig vid skrivmaskinen för mer ”förbjuden syndig njutning”, som bör resultera i
nya böcker.
Redan nu arbetar han
på tre böcker:
• Det är två
korrespondens-böcker och den tredje kommer att innehålla ett antal essäer.
Några kapitel är redan färdigskrivna.
• Vi får väl
se om den kommer att ges ut, säger Georg Klein.
Den ena
korrespondens-boken har Georg Klein skrivit tillsammans med medicinare-och
författarkollegan, tidigare professorn Lars Gyllensten och Georg Klein säger
att det bli en annorlunda bok.
Den andre av
korrespondens-böckerna är skriven tillsammans med en ungdomsvän, numera läkaren
och psykoanalytiker, som Georg Klein hjälpte att komma till Sverige i början av
60-talet. Hans namn är Egon Fenyö.
Vi satt på övertid
Vårt samtal är slut,
vi har suttit 10 minuter över tiden och några lovande cancerforskare har fått
vänta. De har 20 minuter på sig hos professorn.
Kommentar 26 år efter införandet;
Professor Georg
Klein har fortsatt delar av sin forskarverksamhet, men det är inte helt lätt
att veta vad han har ägnat sin forskning åt. Däremot har han litterära
verksamhet utvecklats. Det är minst fem essä-samlingar han har gett ut från
1992 till 2005. Dessa böcker är Utvägen, Bonnier, 1992, Den sjunde
djävulen, Bonnier, 1995, Korpens blick: essäer om vetenskap och moral ,
Bonnier, 1998, Så jag kan svara döden, när den kommer : essäer ,
Bonnier, 2001,
Skapelsens fullkomlighet och livets tragedi: essäer ,
Bonnier, 2005, Kolla upp hans korrespondensbok med Gyllensten - det
finns nog, vet ej om den andra boken finns.
Upplagt
kl. 20th
March 2013 av Ulf Jonasson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar