På sid 273 i boken ”Av oskyldigt blod” av P.D.James:
- Distalgesic:
- Omtänksamt av henne att lämna kvar en tablett. Det sparar tid och besvär vid
analysen. Jag undrar hur hon fått tag i det. Distalgesic är receptbelagt; man kan inte köpa det fritt. Någon
måste ha smugglat in det i fängelset till henne, om hon inte stal det från
sjukavdelningen eller fick det utskrivet åt sig. Det är troligen något som vi
aldrig kommer att få veta. Hon är inte den första som tagit fel på styrkan i
det här preparatet.
- - Det innehåller Paracetamol. Men det är inte det som är det farliga, utan en
beståndsdel som är baserad på opium. En överdos dödar snabbt. Hon planerade säkert
den vanliga teatrala gesten och underskattade styrkan.
På sidan 286 ytterligare några ord om Distalgesic:
- - Ingen vet säkert hur hon fick tag i Distalgesic, men hon måste ha smusslat undan
tabletter i månader. Jag intalar mig att på det viset att hon hade planerat på
att ta livet av sig redan innan hon lämnade fängelset.
Alltsedan vi började att intressera oss för den smärtstillande
substansen Dextropropoxifen – var Distalgesic ett av de vanligaste märkena
både i England och Sverige. Vi förstod mycket tidigt hur oerhört farligt detta preparat
var. Vi fann ju ca 200 dödliga förgiftningar i Sverige varje år under åren 1992
– 1999 i vår forskning. Vi visste också att en stor del av dessa dödsfall var självmord, och
kunde säkert vara mord också i vissa fall. Allt detta ledde till att detta preparat vore ”lämpligt”
att använda i en deckare eller i en vanlig roman där man handskades med ond bråd död.
Men det var först när jag besökte Norrlands Nation på
Jamtamot
100-års-jubileum som jag fick en hint om att detta hade gjorts. På
middagen hade jag några mycket trevligt och både väl utbildade och beläste
personer – en professor i kemi, bl a – och då sade kemistens fru Birgitta – som
var mycket beläst som den modersmålslärare hon var - att Distalgesic förekom i
en bok som hon kände till.
Det var bara att besöka hemkommunens bibliotek och beställa
boken, och nu har jag läst den. Tack för tipset Birgitta
Denna bok av P.D. James ansågs av DN´s deckare-och
barnboksskribent Lotta Olsson som nummer 51 av världens 100 bästa deckarna.
Boken handlar i korthet om Phillippa Palfrey, en begåvad,
självmedveten och vacker medelklasskvinna. Hon blev tidigt i livet
bortadopterad och när hon fyllt 18 år ville hon ta reda på vilka hennes
biologiska föräldrar var.
- - Philippas värld rasar samman då hon erfar att
hon i själva verket är en högst legitim dotter till en våldtäktsman och hans lagvidga
hustru: en mörderska som snart kommer att friges från ett långt fängelse straff.
Det är spännande och ruskigt så det förslår och allt kompliceras
av att det dödade barnets far har väntat på hämnden i alla år. När han till
slut får möjlighet att döda den frigivna mörderskan – som hon kallas – visade det
sig att hon tagit Distagesic och var redan död, när hon ”mördades” varför han
själv undkom straff.
Moralen är tämligen entydig, nån form av rättvisa har
skapats.
PS Boken kom ut i England 1980 och i Sverige 1981.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar