Idag -
måndagen den 15 december - sammanträder som bekant stadens kommunfullmäktige
för att fatta beslut i ett flertal personval. De förslagna personerna är i
stort sätt de som förväntas, men vad som förvånar mig stort är att i princip
ingen diskussion har förekommit vad gäller valet av oppositionsledare.
Som bekant
har Ewa Callhammar innehaft den posten – och blev därmed kommunens högst
betalda politiker under den innevarande perioden. Men efter hennes totala
magplask i de tre valen som utspelade sig i september månad vore det rimligt
att någon annan person skulle komma ifråga för den posten – men icke det. I
kommunvalet förlorade fp – dvs Callhammar - hela 4,9% vilket innebar två mandat
mindre.
Men som
förväntat ville Callhammar ändå lägga beslag på kandidaturen som oppositionsråd
genom att ingå den oheligaste av alla allianser genom att - som liberal -
alliera sig med de två huvudfienderna – dvs vänsterpartiet, dvs de gamla kommunisterna
samt miljösocialisterna - och det kallar hon tekniska valsamverkan. Det är mer
korrekt att kalla det röstköp, som syftar till att förbättra den egna ekonomin.
Fp - som i
landet gjorde ett av sitt näst sämsta val någonsin - gick det ännu sämre för inom
vår kommun – vilket Callhammar är ansvarig för – man minskade med två mandat,
från sex till fyra mandat. Centern och
kristdemokraterna fick total 6 mandat, därmed vore det rimligt att dessa två
partier valde oppositionsråd, antingen Inger Fredriksson eller Joha Frondelius stod på tur.
Men att acceptera nånting som går emot Callhammar personligen
är henne fullkomligt främmande - även i demokratins namn - hellre då att söka
samverkan med kommunister och miljösocialister, vilket borde få gamla liberaler
att skrika i högan sky och
vad hon får betala för detta är naturligtvis höljt i mörker.
Grundfrågan
är ju inte den tekniska samverkan som Callhammar gör gällande, det är för att
säkra Callhammars privata ekonomi för de fyra kommande åren som hon slåss.
Undertecknad
har varit med i den lokala politiken i 12-13 år, först i Uppsala sen i Katrineholm
och jag har aldrig någonsin stött på en sådan rädsla för nån lokalpolitiker som
för Callhammar som många visar. Jag har heller aldrig märkt att så många politiker
törs konfrontera hennes på ett entydigt sätt och gå emot henne. Vad är det som
skapar en sådan rädsla för en politiker som den före detta poliskvinnan Callhammar
gör?
Är det inte
dags för att Katrineholms politiker att sätta ner foten och en gång för alla –
gör en kraftig markering mot Callhammars i högsta grad egoistiska agerande?
När ärende
nummer 6 – Val av ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen för åren 2015-2018
tas upp vid fullmäktiges möte i kväll - kan ni vara med och påverka utgången
och inte bevilja Callhammar oppositionsrollen med därtill hyfsat ekonomisk
ersättning under de fyra kommande åren.
Ett förslag
kan vara att begära votering när detta ärende kommer upp, och föreslå sluten
omröstning. Då behöver de som inte vill framträda offentligt med sitt motstånd
till Callhammar inte heller göra det. Ni kan däremot föreslå nån annan person –
ex Inger Fredriksson eller Joha Frondelius – till oppositionsrådsposten.
Jag tror
helt enkelt att det politiska klimatet inom kommunen skulle må riktigt bra av
denna markering, denna förändring.
Ulf
Jonasson, Katrineholm
